Varför ska man ha rätt till tolk om man är fast bosatt i Sverige?
Jag läser kommentarerna till den här artikeln och konstaterar att ”allmänheten” verkar ha en ganska tydlig åsikt. Har man bott i Sverige i ett år så bör man ha lärt sig svenska tillräckligt bra för att klara allt man eventuellt kan drabbas av på svenska, om inte har man inte i Sverige att göra.
Det är förstås många bottnar i den frågan, jag är absolut för att man ska tala det språk i vars land man bor, jag känner till alltför många svenskar i förskingringen som inte talar värdlandets språk och det påverkar naturligtvis vardagen på många sätt. Men den mest uppenbara frågan för mig är om man måste vänta tills man kan tillräckligt bra svenska för att bli sjuk, för att få ett sjukt barn eller för att bli utsatt för brott. Självklart inte! Behöver man uppsöka vård eller om man blir utsatt för brott ska man naturligtvis få möjlighet att både förstå och bli förstådd.
OK. Men om vi är överens om att man ska få förstå och bli förstådd om man inte talar språket för att man är besökare i Sverige eller inte bott här så länge, varför ska man då få det om man bott här längre än, låt oss säga, ett år? Vi kan jämföra med dig, om du gått i skola i Sverige har du säkert läst engelska ganska länge, är ganska bra på det och kan med lätthet läsa texter och föra konversationer på engelska. Men om du skulle bli oskyldigt misstänkt för ett brott, skulle du vilja förklara dig på engelska då, eller om det plötsligt upptäcks att du drabbats av ett oligodendrogliom och behöver behandling, skulle du då vilja diskutera behandling, biverkningar och möjliga seneffekter av sjukdomen på engelska. Vet du ens vilken sjukdom det är på svenska?
Även om man både vill och försöker lära sig svenska tar det många år även för både högutbildade, motiverade och mångspråkiga personer att (i vuxen ålder) lära sig svenska på sådan nivå att man klarar domstolsförhandlingar eller svåra sjukdomar (det är ju i de situationerna vi också är som svagast och mest utsatta). Och det är precis just därför rätten till tolk är så viktigt, rätten till tolk är inte motsatt till språkinlärning eller integration, det är tvärtom ett verktyg för detta. Dessutom är det trots vad “allmänheten” tycks tro också en tids- och kostnadsbesparing, det kan du läsa om här.
Om du vill läsa mer om varför det kanske inte är självklart att lära sig ett språk bara genom att bo i landet kan du läsa vidare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk och där bland annat titta på Kenneth Hyltenstams föreläsning om detta.